10 dagar senare..
Heej!
Förra söndagen åkte jag alltså hem till Stockholm igen.. På måndagen klev jag upp tidigt och åkte till Karolinska sjukhuset. Det hade gått 10 dagar sedan jag blev gipsad och jag skulle dit för att röntga en gång till och se om en operation krävdes.. Att komma in till röntgen och bli röntgad gick snabbt, men sedan blev det en rejäl väntetid..
Väl inne i ett rum dröjde det ett tag innan läkaren kom. Han meddelade att en operation inte var nödvändig då det skulle ge samma resultat som gipset. Mitt lillfinger läker lite snett men det kommer tydligen inte påverka dess funktion. Dock kunde det bli en skönhetsmiss :S Han sa något om att lillfingrets knoge skulle hamna lite längre ned då dess ben skulle bli en aning kortare på grund av hur det läker ihop.. Det lät lite konstigt, men huvudsaken är väl att jag får tillbaka hela funktionen..
Vi beslöt tillsammans att jag skulle få ett nytt gips, han tyckte att långfingret låg över pekfingret för mycket och jag tyckte att det kändes för stort eftersom att svullnaden gått ner en hel del sedan de la på gipset.. Det dröjde ytterliggare en stund innan sjuksystern kom in och klippte av gipset. När gipset var borta satt jag fortfarande kvar i rummet och väntade på att läkaren skulle komma tillbaka och titta till handen..
Medan jag väntade på honom satt jag och blev allt mer och mer äcklad av min hand och mitt lillfinger! Jag tyckte rent ut sagt att det såg förjävligt ut! Ni kan ju se själv på bilderna nedan; handen är blå och fortfarande svullen och lillfingret ser ut som två sammansatta ostkrokar!!
Äckliga hand!
Blää!
Uscha!!
Läkaren kom in igen och lugnade ner mig. Han tyckte att det såg bra ut :S Själv fattar jag det inte, men det är väl han som är den kunnige, så litade väl på det då :P Jag kunde inte riktigt låta bli att titta på honom, för jag tyckte att han såg bra ut ;) Haha! 30-årig, snygg och trevlig läkare vore ju inte helt fel :P
Jag blev skickad till gipsavdelningen och där fick jag vänta ett bra tag igen.. Jag knaprade i mig två Citodon (värktabletter) i förebyggande syfte för det som komma skulle! När jag äntligen fick komma in gjorde det ont som in åt helvete ändå! En aning mindre smärtsamt än första gången iaf tack och lov! När gipset väl satt på igen var det riktigt skönt. Det hade varit ganska jobbigt att vara utan det. Jag kände att jag verkligen behövde stödet!
Jag åkte hem å åt en snabb lunch sedan åkte jag till skolan och träffade en studievägledare, vet dock inte om jag blev nå klokare :S Kan berätta mer om det mötet i ett annat inlägg..
På kvällen åkte jag iaf iväg till fotbollsträningen, hade ju inte träffat brudarma sedan lagfesten och händelsen, så det var skoj :)
Jag vill också vara med..
Uppvärmning :)
Det var också trevligt att träffa ledarna Tony, Kalle och Conny :) Kent var dock inte där.. Vi fick dessutom våra träningskläder och väskor som vi beställt, kändes som lilla julafton :) Jag kan knäppa kort på allt vi fick och visa er nån dag här i veckan :)
Nu måste jag krypa ner i sängen.. Sov så gott!
Puss&Kram!
Förra söndagen åkte jag alltså hem till Stockholm igen.. På måndagen klev jag upp tidigt och åkte till Karolinska sjukhuset. Det hade gått 10 dagar sedan jag blev gipsad och jag skulle dit för att röntga en gång till och se om en operation krävdes.. Att komma in till röntgen och bli röntgad gick snabbt, men sedan blev det en rejäl väntetid..
Väl inne i ett rum dröjde det ett tag innan läkaren kom. Han meddelade att en operation inte var nödvändig då det skulle ge samma resultat som gipset. Mitt lillfinger läker lite snett men det kommer tydligen inte påverka dess funktion. Dock kunde det bli en skönhetsmiss :S Han sa något om att lillfingrets knoge skulle hamna lite längre ned då dess ben skulle bli en aning kortare på grund av hur det läker ihop.. Det lät lite konstigt, men huvudsaken är väl att jag får tillbaka hela funktionen..
Vi beslöt tillsammans att jag skulle få ett nytt gips, han tyckte att långfingret låg över pekfingret för mycket och jag tyckte att det kändes för stort eftersom att svullnaden gått ner en hel del sedan de la på gipset.. Det dröjde ytterliggare en stund innan sjuksystern kom in och klippte av gipset. När gipset var borta satt jag fortfarande kvar i rummet och väntade på att läkaren skulle komma tillbaka och titta till handen..
Medan jag väntade på honom satt jag och blev allt mer och mer äcklad av min hand och mitt lillfinger! Jag tyckte rent ut sagt att det såg förjävligt ut! Ni kan ju se själv på bilderna nedan; handen är blå och fortfarande svullen och lillfingret ser ut som två sammansatta ostkrokar!!
Äckliga hand!
Blää!
Uscha!!
Läkaren kom in igen och lugnade ner mig. Han tyckte att det såg bra ut :S Själv fattar jag det inte, men det är väl han som är den kunnige, så litade väl på det då :P Jag kunde inte riktigt låta bli att titta på honom, för jag tyckte att han såg bra ut ;) Haha! 30-årig, snygg och trevlig läkare vore ju inte helt fel :P
Jag blev skickad till gipsavdelningen och där fick jag vänta ett bra tag igen.. Jag knaprade i mig två Citodon (värktabletter) i förebyggande syfte för det som komma skulle! När jag äntligen fick komma in gjorde det ont som in åt helvete ändå! En aning mindre smärtsamt än första gången iaf tack och lov! När gipset väl satt på igen var det riktigt skönt. Det hade varit ganska jobbigt att vara utan det. Jag kände att jag verkligen behövde stödet!
Jag åkte hem å åt en snabb lunch sedan åkte jag till skolan och träffade en studievägledare, vet dock inte om jag blev nå klokare :S Kan berätta mer om det mötet i ett annat inlägg..
På kvällen åkte jag iaf iväg till fotbollsträningen, hade ju inte träffat brudarma sedan lagfesten och händelsen, så det var skoj :)
Jag vill också vara med..
Uppvärmning :)
Det var också trevligt att träffa ledarna Tony, Kalle och Conny :) Kent var dock inte där.. Vi fick dessutom våra träningskläder och väskor som vi beställt, kändes som lilla julafton :) Jag kan knäppa kort på allt vi fick och visa er nån dag här i veckan :)
Nu måste jag krypa ner i sängen.. Sov så gott!
Puss&Kram!
Kommentarer
Trackback
